Vid Vaksala torg, på den östra sidan av Fyrisån, reser sig en byggnad som på kort tid har blivit en tydlig del av Uppsalas moderna stadsbild. Uppsala konsert och kongress, oftast förkortat UKK, är både konserthus och mötesplats. Med sina åtta våningar och en höjd på 37 meter syns huset från flera håll i centrala Uppsala. Det är inte bara en plats för musik och större sammankomster, utan också ett arkitektoniskt landmärke som markerar en ny period i stadens utveckling.
Byggnaden började uppföras 2005 och invigdes 2007. Den ritades av det danska arkitektkontoret Henning Larsen Architects, med Johnny Svendborg som ansvarig arkitekt. Resultatet blev en modern och kraftfull volym som skiljer sig tydligt från den äldre bebyggelsen kring torget. Samtidigt är placeringen noggrant förankrad i Uppsalas historia: huset står i den traditionella handels- och arbetarstaden öster om ån, medan slottet, domkyrkan och Carolina Rediviva ligger på den västra sidan.
En lång väg fram till ett konserthus
Idén om ett särskilt konserthus för Uppsalaborna växte fram långt innan den nuvarande byggnaden blev verklighet. Redan i mitten av 1960-talet presenterades ett förslag om Musikens hus i kvarteret Gerd vid Vaksala torg. Förslaget fick dock inte tillräckligt stöd i kommunfullmäktige och genomfördes aldrig. Tanken på en central scen för musik och kulturliv fanns ändå kvar i stadens planering.
År 1990 utlystes en arkitekttävling för ett nytt konserthus. Aros Arkitekter vann tävlingen, men projekteringen avbröts av kommunledningen redan 1993. Under de följande åren prövades även andra möjligheter. Bland annat diskuterades om Nannaskolan skulle kunna byggas om till konserthus, men den idén avfärdades. Först efter en ny tävling 2002 tog projektet en riktning som senare kunde förverkligas.
Vinnaren i den andra tävlingen blev Henning Larsen Architects. Kontorets förslag bar namnet Kristallen, ett namn som fångade byggnadens visuella idé. Den färdiga fasaden består av vinklade metallplattor som reflekterar ljus och omgivning. På avstånd kan ytan uppfattas som en sammanhållen metallisk kropp, medan de skiftande vinklarna ger huset ett mer levande uttryck när man rör sig runt det.
För den som vill förstå varför konserthuset uppsala har fått en så framträdande roll i stadens kulturliv är byggnadens placering och tillkomsthistoria minst lika viktiga som dess program. Huset är resultatet av flera decenniers diskussioner om hur Uppsala skulle kunna skapa en tydlig scen för musik och större kulturella möten.
Arkitekturen vid Vaksala torg
UKK är utformat som en speglande, metallklädd byggnad som nästan verkar vara uthuggen ur ett enda stycke. Fasaden är inte slät och neutral, utan uppbyggd av plattor som lutar i olika riktningar. Därför förändras byggnadens utseende beroende på väder, ljus och betraktarens position. På dagen fångar den himmel och stadsrum, medan kvällsbelysning gör volymen till en tydlig punkt kring Vaksala torg.
Den kristalliknande formen ger byggnaden en egen identitet utan att den försöker efterlikna äldre arkitektur. I stället skapar den en kontrast till Uppsalas traditionella märkesbyggnader. Domkyrkan, slottet och universitetsmiljöerna på västra sidan av Fyrisån representerar äldre religiösa, kungliga och akademiska institutioner. UKK står för en nyare kommunal kultursatsning och för en stad där kultur, möten och offentligt stadsliv får en central plats.
Samtidigt fungerar byggnaden inte som ett främmande objekt utan som en del av stadens befintliga struktur. Vaksala torg har länge varit en viktig plats i den östra delen av centrum, och konserthuset förstärker torgets betydelse. Den höga volymen gör huset lätt att orientera sig efter, samtidigt som metallfasaden ger området ett samtida uttryck. På så sätt blir UKK både en byggnad och ett stadsbyggnadselement.
En kommunal märkesbyggnad
Uppsala konsert och kongress har en särskild betydelse eftersom det är den första större märkesbyggnaden som Uppsala kommun uppförde sedan stadshuset på 1960-talet. Det gör projektet viktigt även utanför musik- och kongressverksamheten. Byggnaden visar kommunens ambition att skapa en modern offentlig plats med stark arkitektonisk närvaro.
Namnet UKK speglar husets dubbla uppgift. Det är ett konserthus, men också en kongressbyggnad. Därmed är det avsett för mer än en enda typ av arrangemang. Musikframträdanden och kulturella program hör till den ena delen av verksamheten, medan större möten och konferenser hör till den andra. Kombinationen gör att huset kan användas på olika sätt och bidrar till att det är aktivt under många delar av året.
Byggnadens åtta våningar förstärker dess offentliga karaktär. Den är tillräckligt stor för att rymma flera funktioner, men samtidigt samlad i en tydlig arkitektonisk form. Från torget uppfattas den som en sammanhållen kristall, medan den invändiga organisationen bygger på att huset ska kunna ta emot olika slags publik och arrangemang. Denna förening av uttrycksfull utsida och praktisk användning är en central del av projektets idé.
- Historisk förankring: huset ligger vid Vaksala torg, där planerna på ett Musikens hus först diskuterades redan på 1960-talet.
- Tydlig arkitektur: den metallklädda fasaden och de vinklade plattorna ger byggnaden ett uttryck som för tankarna till en kristall.
- Stadsbildande funktion: med sina 37 meter är UKK ett nytt landmärke på den östra sidan av Fyrisån.
- Brett användningsområde: byggnaden förenar konserthusets kulturella uppgift med funktioner för kongresser och större möten.
Det är just samspelet mellan dessa delar som gör Uppsala konsert och kongress intressant. Huset kan läsas som ett resultat av en lång politisk och arkitektonisk process, men också som ett konkret svar på behovet av en modern kulturell mötesplats. Dess historia sträcker sig från de första planerna på 1960-talet, genom flera avbrutna förslag och tävlingar, till den slutliga invigningen 2007.
Som byggnad representerar UKK dessutom ett möte mellan olika sidor av Uppsala. Den moderna volymen ligger nära den äldre handelsstaden och blickar samtidigt mot stadens historiska och akademiska centrum på andra sidan ån. Kontrasten är avsiktlig, men den behöver inte innebära konflikt. Genom sin placering blir konserthuset en länk mellan Uppsalas äldre identitet och kommunens vilja att skapa nya offentliga miljöer.
Vaksala torg hade därmed fått ett landmärke som inte enbart skulle synas, utan också användas. Den speglande fasaden ger huset dess omedelbara igenkänning, medan verksamheten ger det innehåll och rörelse. När arkitektur, kultur och stadsplanering betraktas tillsammans framstår UKK som mer än ett konserthus. Det är ett tydligt uttryck för hur Uppsala under 2000-talet valde att formulera en modern kommunal identitet.
